From the monthly archives: juni 2011
Halliloj!
Eftersom jag hatar att skriva sånna här inlägg så var jag tvungen att göra inlägget tidsinställt så jag slipper vara här när det publiceras. Jag vill i alla fall fråga om en liten grej kanske om jag får det snälla. Bara lämna en liten kommentar om vad ni tycker om johi.se och kanske om ni brukar följa mig. Ni får vara anonyma!
Tjenikzen!
Att vakna innan klockan hör inte till vanligheterna. Med andra ord är detta en väldigt ovanlig dag. Eller i alla fall morgon. Jag är nog bara för glad för att sova! Igår var en så bra dag. Jobbet var bra och Tina är bara så skön att jobba med. Hon är en liten komiker den där! Efter jobb var jag hos Lotta, en av systrarna och drack kaffe och köpte lite tyg som jag ska göra grejs av. Hon är för skön den där Lotta. Vi är som ena rediga snackekärringar vi två!
Sen till det bästa på hela dagen nämligen stallet! Mötte upp Wilmas ägare där och nu är Wilma ”min”. Alltså jag är numera fodervärd åt Wilma på heltid. Fatta vilken lycka! Jag är så glad :D Efter vårt lilla möte cyklade jag vidare ut till Wilma på betet. Tanken var att hon skulle vila igår men jag kunde inte hålla mig. Jag var helt sprattlig av lycka så jag tog en sväng i skogen. Bara jag och Wilma, barbacka längs dom små grusvägarna. Glädjeskutten att dömma så var Wilma också väldigt glad :P Jag passade på att leka indian och galopperade på lösa tyglar och föreställde mig totempålar och präriehundar i skogen. Helt Normalt!
Hej då!
Hallå!
Visst är jag löjligt flitig på att informera er om mina mindre charmerande sidor? Hur jag gillar gammalt godis, mina tvånstankar, hur lättirriterad jag är osv. Och som om inte detta var nog kommer här ytterligare ett inlägg som kan få folk att uppfatta mig ännu lite konstigare än tidigare. Det bjuder jag på ;)
Fobier för diverse saker är något jag har en del av. Dom som jag haft så länge jag kan minnas är araknofobi (Spindelfobi), astrafobi (åska) och podofobi (rädsla för fötter). Dessa orsakar mig kallsvettningar, paniker och ofta börjar jag gråta lite okontrollerat. Finns säkert dom som är mer extrema än vad jag är men det är inte vad detta handlar om.
Det som jag har absolut svårast för är fötter. Spindlar kan jag ibland vara någerlunda lugn med sålänge det handlar om att någon ska avlägsna denna. Åska kan jag ibland hantera när jag lyckas tänka på något annat. Fötter däremot, det är något som jag helt okontrollerat flippar ut av. Jag klöks bara av att samtala om fötter och att se eller höra fötter är något av det värsta jag vet. Detta gäller alla fötter, även mina egna och ”små gulliga” bebisfötter. Med barn är det svårt eftersom man inte direkt jag kan springa iväg och skrika lite utan att dom antingen springer efter och trycker fötterna i huvudet på en för att dom tycker det är kul, eller blir rädda och ledsna för att man reagerar. Då kan man ju undra hur jag någonsin ska kunna ha barn. Vi får väl se helt enkelt!
Varsågoda för denna meningslösa fakta som mina korvliknande fingrar beslöt sig för att skriva ner. Det lär bli mer av det framöver…
Hejpåer!
Tjooo!
Igårkväll kom LingLing hem glad som en lärka. Med all rätt! Jag plockade hennes första fästing någonsin. Visst är fästingar dåliga och ibland dödliga små vidrigheter men fatta hur nöjd katten var. Hon var ju värsta vildkatten med ohyra på sig. Jag plockade fästingen och det blev ett pyttelitet sår efter denna. LingLing var lika glad för det. Hon höjde huvudet och mjauade stolt iväg ut i hallen och in till Tobias. Han fattade nog inget för han pratar inte LingLings språk som jag gör (nej det är inget fantasispråk….) Kan bara tänka mig hur hon har mallat sig för dom andra katterna på gården inatt. ”Hahaa! Kolla mitt sår från när jag slogs med en dinosaur på taket häromdagen.” Precis så säger hon. Precis så..
HeJzaN!
Visst har väl alla tvångstankar, mer eller mindre, och ofta är dom ju lite skrattretande. Bara för att jag är lite av en mästare när det kommer till att göra listor och för att jag känner ett behov av att dela med mig av just denna grej så kommer här en lista över mina ständigt återkommande tvångstankar.
Vi börjar i stallet!
- Ja måste alltid sopa in skiten i boxen innan jag kan stänga boxdörren. Detta kan resultera i att jag sopar på en dammfri fläck ca 5 ggr. per dag. Gör jag inte detta blir jag spattig i kroppen och kan inte avsluta något förrän det är sopat.
- Jag måste alltid lägga upp Wilmas foder i en specifik ordning. Än så länge har det inte hänt att jag misslyckats.
Övrig tid.
- Ofta får jag en jobbig känsla i kroppen av att jag behöver peta på något specifikt. Får jag inte det blir jag spattig och väldigt mycket händer i mitt huvud på samma gång.
- Om jag kliar mig på ena foten så måste jag klia på den andra foten också för att inte den ska bli avundsjuk.
- Jag kan inte under några omständigheter trampa på en A-brunn på gatan.
- När jag behöver rapa och detta inte är lämpligt så måste jag göra ett visst ljud istället för att släppa ut rapen. Detta ljud låter som en grottmänniska och ofta lindar jag in ett helt slumpmässigt valt ord i detta ljud. Jag kan inte bara vara tyst. Dock så har jag lärt mig att göra ljudet tystare så det inte alltid uppfattas.
- Jag måste säga ”Hej hemma!” när jag kommer hem efter en längre tids bortavistelse. Annars tror jag hemmet blir ledsen.
- Tobias måste säga hej till LingLing när han kommer hem någonstans ifrån. Gör han inte det påminner jag honom tills han säger hej till henne!
Detta är bara en bråkdel av alla mina ”måsten”. Min kära sambo kan med all säkerhet rabbla upp ännu fler sjukheter… En del tankar poppar upp i vissa situationer.
Och till slut så måste jag avsluta detta inlägg med denna artikel som gjorde att jag sken upp som en sol här på jobb. Vilken söt historia!!
Hej då!
Tjeniz!
Som jag bablade om i ett tidigare inlägg så stod jag i valet och kvalet vad för telefon jag ska skaffa mig nu när min söta fina iPhone 3Gs sjunger på sista refrengen (i-landsproblem så det skriker om det). Igår klickar jag in mig på aftonbladets hemsida och får syn på denna artikel som älter på om iPhone 4 som kommer reas ut. Anledningen? iPhone 5 ska tydligen släppas redan i september, enligt flera tunga branschkällor. Antagligen är detta samma tunga källor som tidigare lovat iPhone 5 i slutet på 2011 eller våren 2012.
Nu är frågan vad i hela fridens namn ska man tro på?
Jag blir kNePig i huvudet jöh!!
Morrn morrn!
Facebook är källan till allt ont. När man vill trakassera, mörda, våldta, snoka, råna, göra inbrott, hacka osv. så finns all information på Facebook. En sak som gör mig absolut argast är ändå pedofilerna. Jag kommer aldrig någonsin lägga ut en bild på mitt barn på Facebook hur harmlöst man än kan tycka detta är. För det första har inte barnet bett om att få vara där och för det andra så kvittar det vilka kontoinställningar du har för att skydda din identitet. Den som söker, finner. Tänk på detta nu när sommaren är här och ungarna badar näck i poolen. Visst är det gulligt och föräldrar är mer än gärna framme med kameran i högsta hugg snabbare än kvick men tänk er för var ni gör av bilderna. Vill ni visa dom för era vänner så maila dom eller visa hederliga fotokopior när ni ses.
Pedofiler är smarta också. Dom klämmer på föräldrars absolut känsligaste punkter nämligen barnen. (Smart va?) Hur många har inte sett grupper på Facebook som heter något i stil med Varning! -namn- är pedofil! Lägg inte till som vän! osv? Jag vet att det finns dom som går med i dessa grupper för att dom tror att dom skyddar sitt barn men nej. Till 99% är dessa grupper just pedofiler som inte vill något annat än att skyddande föräldrar ska gå med i gruppen. Lätt byte!
Visst kan Facebook vara alldeles förträffligt trevligt när man får kontakt med gamla bekanta som man inte träffat på 50 år och det är inte fel. Men tänk er för vad ni lägger upp på Facebook. Tänk er för tre gånger innan ni går med i någon välgörande, antipedofil grupp. Tänk på er och framförallt era barns integritet.
Bara ett varningens ord från Johanna!
Följ mig!
